Rättsligt meddelande | Om webbplatsen EUROPA | Sök | Kontakt
EU fyller år! - Romfördraget firar 50-årsjubileumHoppa över språkvalsknapparna (kortkommando=2) 01/02/2008
EUROPA > 50-årsjubileum > De kommande 50 åren

De kommande 50 åren

De män och kvinnor som grundade Europeiska unionen 1957 hade en storslagen vision. Men inte ens de kunde nog ana hur Europa – och världen – skulle se ut 50 år senare. Lika svårt är det att sia om vad som kommer att hända under de kommande 50 åren. Några av de stora frågor som måste lösas känner vi dock redan till.

Anställda i olika åldrar på vidareutbildning

Globaliseringen

Det är EU:s uppgift att bidra till att trygga medborgarnas välstånd i en globaliserad värld. EU måste framför allt säkra sysselsättning och tillväxt, stärka den ekonomiska konkurrenskraften och samtidigt verka för ökad social trygghet. En avgörande förutsättning för detta är att EU investerar i spetsteknologi och vetenskaplig forskning. Ursprungligen trodde man att globaliseringens världsomspännande ekonomiska och finansiella integration skulle gynna både rika och fattiga länder. Nu vet vi att globaliseringen gör somliga till vinnare och andra till förlorare. Trycket från invandringen till EU kommer från alla håll. Nu när vi inte längre har några inre gränser måste vi ha gemensamma regler för våra yttre. Med tiden kommer EU att behöva hantera invandringen på ett sätt som tar hänsyn till den åldrande befolkningen och en eventuell arbetskraftsbrist på den inre marknaden.

Vindkraftverk, fabrik, torr mark, vatten

Global uppvärmning

Den globala uppvärmningen hänger ihop med utsläppen av växthusgaser. Ständigt stigande temperaturer runtom i världen gör att EU-ländernas regeringar och allmänheten ser den globala uppvärmningen som ett stort miljöhot. EU har arbetat hårt för motåtgärder på internationell nivå. Inom sina egna gränser ser EU till att minska utsläppen av växthusgaser för att uppfylla sina åtaganden enligt Kyotoprotokollet fram till 2012. EU vill därefter minska utsläppen ytterligare inom ramen för en samordnad global insats. Ett steg på vägen är att göra energianvändningen mer effektiv och att se till att EU producerar mer energi från förnybara energikällor med låga utsläpp. EU:s energiförsörjning måste också i högre grad bestå av ren energi från tillförlitliga källor utanför EU, eftersom EU:s egna olje- och gasreserver är uttömda. EU vill därför att förnybara energikällor såsom sol, vind och biomassa ska täcka en allt större andel av unionens energibehov. EU har dessutom satt sig som mål att genom effektivare energianvändning minska sin energiförbrukning med upp till 20 % fram till 2020. För att säkra den framtida energiförsörjningen utifrån, särskilt när det gäller gas, strävar EU efter att upprätta långfristiga och stabila leverantörsrelationer med energirika länder som Ryssland.

Humanitärt bistånd: barn inlindat i EU-flagga

EU i världen

Hur stort kan EU bli? Konsekvenserna av framtida utvidgningar oroar en del EU-medborgare. EU måste bestämma var gränsen ska gå. Medborgarna ska fullt ut delta i beslutsprocessen så att de kan ställa sig bakom beslutet. Ju större unionen blir, desto större blir också ansvaret. Tack vare den enighet som har byggts upp mellan EU-länderna under de senaste 50 åren är krig mellan dem otänkbart i dag. I en föränderlig, komplex och orolig värld måste EU verka för fred och stabilitet utanför sina gränser. EU kommer därför att engagera sig mer i det konfliktförebyggande och fredsbevarande arbetet. EU kommer dessutom att utnyttja sitt inflytande för att få reglerna för världshandeln att bli bättre och rättvisare. EU kommer också att fortsätta att ge humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd där så behövs.

Demonstration för Europaparlamentsval i Strasbourg 1971

Mer demokrati och ökat deltagande

Om EU ska kunna möta de kommande 50 årens utmaningar, krävs det bättre rättsliga och administrativa verktyg. Dessa lyser ännu med sin frånvaro. Ett första försök att ändra situationen stötte på patrull när medborgarna i Frankrike och Nederländerna röstade nej till EU:s konstitutionsfördrag 2005. EU-ledarna insåg att omröstningarnas negativa resultat delvis berodde på att medborgarna tycker att de är dåligt insatta i EU-frågor och att de inte är delaktiga i EU:s beslutsfattande. EU reagerade med att ta flera initiativ för att närma sig medborgarna igen och för att ge dem ett större inflytande i aktuella politiska frågor, inte minst när det gäller de kommande årens institutionella reformer som krävs för att EU verkligen ska kunna fungera i det nya millenniet.

Rättsligt meddelande | Om webbplatsen EUROPA | Sök | Kontakt | Till början